.....
Att bli pappa
När man får beskedet att man väntar barn börjar det bubbla massor olika känslor i kroppen - och det är ganska vanligt att känslorna är motstridiga. Givetvis varierar känslorna från man till man, beroende på vilken situation han är i. Man kan känna en segerkänsla eller en triumf ”jag har minsann inte lösa skott i bössan” eller ”vi fixade det” samtidigt som man blir rädd och motstridigt känner ”panik, nu sitter man fast”. Även om barnet är planerat och efterlängtat kan känslan av att man inte är helt redo infinna sig; ”nej, kan vi inte vänta lite till, jag har ju inte backpackat i Kazakstan ännu”. Hur länge man än förberett sig, är det många som ändå känner att det har gått för fort.Om barnet inte är planerat kan man också känna att man blivit lurad. Att det inte har varit fair play. Hon kanske har velat ha barn hela tiden och inte varit ärlig emot dig. Att få barn under dessa omständigheter kan leda till onödig konflikt. Mycket handlar om att förstå varandra. Tjejen har också tusen frågetecken och det bästa rådet är att man pratar med varandra om det hela. Förståelse för varandra och den andres känslor är viktigt. För tjejen händer det något både fysiskt och psykiskt. För dig händer endast något psykiskt. Men du är minst lika gravid som hon är! Viktigt är att man förstår varandra, så tala ut om era känslor, inget blir bättre av att man går och grubblar för sig själv.
Att bli pappa innebär en stor omställning i ens liv. Vanligen börjar den processen lite senare för killen än för tjejen. Man förstår det nästan inte i början och det är först när graviditeten blir synlig eller när man kan känna ett barns rörelser därinne som man verkligen förstår vad det handlar om.Känslor av glädje och stolthet bubblar inombords, samtidigt som man känner ett tungt ansvar. Hur ska jag – vi – klara allt ekonomiskt? Även om det är en förlegad syn att försörjningsansvaret ligger på killen så är det en jättevanlig känsla att mannen känner att han ska ta hand om det ekonomiska och det praktiska. En kompis som väntade sitt andra barn var hos barnmorskan tillsammans med sin tjej, varpå barnmorskan frågade: Vidare kan det vara så att förhållandet förändras. Nu finns det en till som ska vara med och dela på ert gemensamma liv. Tjejen kan helt gå upp i sin graviditet och killen kan känna sig bortstött eller som tredje hjulet. Ändå är tjejerna i högsta grad beroende av sin partners stöd och din roll är mycket viktigare än vad du tror. Sist men inte minst - det tar nio månader för ett barn att bli till, så det finns gott om tid att prata med varandra och göra sig redo. Viktigast är nog att man respekterar varandras känslor och har förståelse för att partnern inte beter sig så rationellt jämt. Man ska ju faktiskt vara med om bland det största som händer i livet. Vad det gäller känslor så finns det såklart inget rätt och fel. Man känner det man känner! PlanetDad har här skrivit om hur det är att bli pappa men den känslan är olika för alla människor. När vi skrev detta utgick vi i från böcker vi läst, från snack med kompisar och från vad vi själva kände inför att bli pappa. |